En liten turné i adventstid är avklarad; först ett besök hos mina föräldrar och sedan ett besök hos finaste vännerna Katarina och Jonna i Härnösand. Det har varit så lugna dagar och ändå är jag trött. Konstigt. Det KAN också bero på en lång resa från Härnösand idag, via Hudiksvall och en fika hos mina föräldrar... och många kapitel ur boken Kinesen av Henning Mankell som läses utmärkt av Johan Rabeus. Han läser superbra, men i fjärde delen av den tjocka boken blev det så ENORMT tråkigt! Någon kines som håller ett tal på fem timmar och jag fick ångest vid blotta tanken. FEM TIMMAR liksom. Jesus Maria och heliga sankt Josef, jag hade dött! Om inte annat av kissnödighetstvångstankar, redan innan det hela hade börjat. Och så blev det liksom mörkt, och Lovis somnade och kanske eventuellt Jessica också, fast hon sade att hon var vaken när jag frågade. Men till och med Johan Rabeus röst blev oerhört sövande. Och så låg det ett lååååångt band av fjällturister före oss, som ett pärlband på de slingriga vägarna mellan Färila och Sveg. I Sveg stannade vi och tvättade bilen (nej det finns inte biltvätt i Funäsdalen).
Nu är vi dock hemma och jag fick ett "moment" av överskottsenergi igen... jag skruvade av och på handtag till köksluckor samt garderob och städskåp á 27 stycken, varav tre var på höghöjd. Duktigt! Ångestandningsövningarna jag fått av min psykolog funkar i alla möjliga sammanhang!
En av Lovis killkompisar bor i Härnösand, med Katarina och Jonna. Han heter Hugo. Lovis har en annan kille (här i Funäsdalen) som heter Hugo också, så det blir lite snurrigt. Dock har hon haft enormt roligt dessa dagar, och vi har njutit av kravlös gemenskap med ovärdeliga vänner. Lovis ÄLSKAR också sin mormor och morfar (mina föräldrar), framför allt sin mormor som ger henne korv, skinka och grädde med lite socker på.
Idag skulle vi bara stanna till hos mina föräldrar och ta en fika eftersom det inte blev någon omväg. Lovis OS-kutade från bilen till radhuslägenheten där mina föräldrar bor, sedan när hon kom in SKUTTADE hon upp i min mammas säng, rullade runt och skrek. Hon SKREK, av glädje.
Julen firar vi hemma. Hemma i Funäsdalen. Gnistrigt, kallt och ändå varmt. Nice.
